Stäng djurfabriken!

Djuren kan känna, älska och vara lyckliga. De är, precis som du och jag, egna individer med familjer, rädslor, drömmar och känslor. Inget djur vill lida eller dö.

Illustration av fiskar, grisar, kor och hönor med kycklingar som verkar glada.

När vi tar del av djurens verklighet i de svenska djurfabrikerna är det något som inte känns rätt. De flesta människor vill att djuren ska må bra och behandlas väl.

Varför ser vi vissa djur som matvaror och andra som vänner?

När vi köper djurprodukter som kött, mjölk och ägg betalar vi någon för att stänga in, utnyttja och döda ett djur. Men bekvämligheten eller njutningen vi kanske får av att dricka mjölk eller äta ägg kan aldrig vara ett skäl att ta ifrån en annan individ allt den har – sitt liv.

Varför är mitt liv mindre värt?

Så länge som vi ser på de andra djuren som resurser så är vi en del av djurfabriken. Men det är hög tid att säga stopp. Djur är inte produkter.

Du kan göra skillnad

Du kan välja att inte längre vara delaktig i djurfabriken genom att bli vegan. Tänk på den stora skillnad du kan göra för andra genom att välja bort djurprodukter! För korna är det bokstavligt talat livsavgörande om vi ställer om till att dricka havremjölk i stället för komjölk och äta sojakött istället för djurkött.

Bli vegan

Eftersom vi inte behöver köpa och äta djurprodukter, är det ett val vi har. Du kan ta ansvar genom att inte köpa och äta kött, mjölk eller ägg.

När du lever veganskt väljer du att stå på djurens sida – att stå upp för rättvisa och medkänsla. Det är det största steget du kan ta för att förändra djurens verklighet.

Som vegan är du med och hjälper till att stänga djurfabriken för alltid.

Hur blir jag vegan

Att vara vegan innebär att inte konsumera produkter med animaliskt ursprung – det vill säga, som kommer från djur. Dit hör kött, mjölk och ägg. Veganer använder heller inte material som är gjorda av djurs kroppar; som läder, päls eller dun.

Var börjar jag? En del blir veganer över en natt, för andra är det en gradvis process. Vissa väljer att äta veganskt några dagar i veckan och sedan utöka det. Det finns idag en uppsjö av alternativ till animaliska produkter och många som börjar äta vegetabiliskt vittnar om en nyväckt matglädje. Det finns så mycket att upptäcka – och maten smakar faktiskt godare när man vet att ingen har lidit och dött för den.

Tips på vägen. Om du känner att du inte klarar att utesluta alla djurprodukter på en gång så kan du ta det lite steg för steg. Du kan börja med att minska ner på kött och andra djurprodukter och få in vanan att köpa havregrädde istället för kogrädde. Börja testa de vegoprodukter som finns och vänj dig gradvis vid det nya.

Inför en eller flera vegodagar i veckan och ge dig själv tid att lära dig samtidigt som du prövar något nytt. Du kan sedan utöka dagarna successivt. Eller testa att byta ut en måltid om dagen till veganskt, till exempel frukosten. Det finns väldigt mycket halvfabrikat och färdiga produkter att köpa i matvarubutikerna – som färssås, tofu, burgare, korvar, ost, med mera, som kan göra övergången enklare. Leta – och fråga – efter märken som Astrid och Aporna, Anamma, Veggo, Fry’s, Oumph! och Veggi till exempel. Upptäck dem!

Om du redan är lakto-ovo-vegetarian har du en enkel match framför dig. Testa de mjölkfria produkterna som numera är standardutbud i många mataffärer. Varianterna av mjölk som inte kommer från djur har exploderat senaste åren – det finns mjölk gjord på havre, soja, ris, mandel eller andra nötter.

Botanisera bland bloggar som skriver om vegansk mat och gå med i Facebookgrupper, t ex Vad lagar du för veganmat idag? med över 20 000 som följer och delar med sig av sina bästa recept. Prenumerera på något av de vegomagasin som finns, t.ex. VEGO eller Vegourmet.

Ät ute! I städer som Stockholm, Göteborg och Malmö finns det gott om veganska restauranger. Men det finns guldkorn även på andra orter. Många restauranger, speciellt indiska och andra asiatiska, brukar ha flera veganska alternativ. Veganistan är en restaurangguide som omfattar Sveriges mest veganvänliga restauranger – gå in och hitta din favoritrestaurang eller café: www.veganistan.se

Glöm inte grönsakerna! Om du har möjlighet, satsa på färska kryddor. Marinera dina bönor och din tofu, experimentera med liquid smoke, vinäger, smaksatt olja och andra smakförstärkare.

Barn är inget hinder! Det finns många barn som växer upp på veganmat och det finns bra ersättningsprodukter som gör att de slipper känna sig utanför vid födelsedagskalas och liknande. Vi rekommenderar boken ”Grön barnmat” av Åsa Strindlund.

Tänk på att du kommer lära dig med tiden. Ingen vet allt efter en dag. Ta det inte för allvarligt om du upptäcker att du råkat äta något med mjölk i. Du gör så gott du kan. Var på den säkra sidan! Ta tillskott av vitamin B12 och gärna D-vitamin. B12 är det enda som veganer bör vara extra vaksamma med och se till att få i sig. Många av de vegetabiliska mjölkprodukterna är berikade med detta men tabletter är bra som säkerhet. B12 framställs i bakterieodlingar och är alltid veganskt.

Frågor och svar

Flera av klippen i filmen och på sidorna kommer från ekologiska djurfabriker. Det finns vissa skillnader, i detaljerna, men grundprinciperna är desamma. Även ekologiskt uppfödda djur hålls på mycket begränsade ytor. Ekologiska kor tvångsinsemineras och deras barn tas ifrån dem och alla ekologiskt uppfödda djur slaktas i ung ålder.

Slakten av ekologiska djur sker på samma slakterier och går till på samma sätt som annan slakt, med den enda skillnaden att blandning av djur och övernattning undviks.

Men även om det fanns en riktigt bra djuruppfödning och slakt utan lidande – tycker du att det är rätt att döda någon som har det bra? Oavsett om vi benämner slakten “human” så kvarstår ett inhumant faktum: vi tar livet av någon som vill leva.

Absolut! Näringsorganisationer världen över, inklusive svenska Livsmedelsverket bekräftar att det går att leva hälsosamt på en vegansk kost, och att det i många fall för med sig hälsofördelar. Exempelvis motverkar en helt växtbaserad kost hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa typer av cancer. Läs gärna mer om det hos organisationen Läkare för Framtiden.

Givetvis behöver alla se till att få i sig alla näringsämnen de behöver, men detta gäller oavsett om du äter djurprodukter eller inte. För mer information om vegansk näringslära, se vår serie Grundläggande näringslära i 4 delar (pdf).

Att vi har gjort någonting länge är inte ett argument för att fortsätta med det. Människan har hittat på många dumheter – slaveri och krig för att nämna två. De allra flesta människor har inget behov av att äta djurprodukter, och det finns ingen anledning att fortsätta med det.

Vi använder sällan andra djur som måttstock för rätt och fel och det finns ingen anledning att göra det nu heller. Det är skillnad på att döda för att överleva och att döda fast vi inte behöver det, och det spelar roll om den som dödar förstår att den tar en kännande varelses liv. Människor har förmågan att ta ett etiskt och moraliskt ställningstagande när det kommer till vad vi väljer att äta.

Det är sant att de flesta människor kan äta animaliska produkter, även om en majoritet av jordens mänskliga befolkning är laktosintolerant. Men huruvida vi kan äta någon säger ytterst lite om huruvida det är rätt att äta någon. Vi kan döda och äta andra människor. Men bara för att vi kan göra det betyder inte det att det är rätt att göra det.

Eftersom vi kan klara oss alldeles utmärkt utan att skada eller döda någon annan som hellre vill leva, borde inte valet då vara enkelt? Vi kan låta bli att döda och äta andra.

Det finns inget som säger att vi måste ha djurfabriker eller äta kött för att hålla landskapen öppna. Att vi uppskattar öppna landskap beror mycket på att vi lärt oss att det är vackert. Vissa specifika ängsmarker finns det dock miljövinster med att bevara.

Om vi tycker att det är viktigt med öppna landskap finns det andra sätt att nå dit än djuruppfödning. Vi kan hålla efter gräset själva och vi kan låta vilda djur beta. Tamdjur kan också beta utan att dödas. Mycket av det öppna landskap vi lärt oss att uppskatta är insått gräs och har ingenting med biologisk mångfald att göra. Däremot finns det naturbetesängar som innehåller viktiga biotoper. De kan vi ta vara på utan att döda djur för det syftet.

Avvecklandet av djurfabrikerna kommer inte att ske över en natt, hur gärna vi än skulle vilja det. Djuren som föds upp i djurindustrin skulle inte existerat om det inte vore för att det finns en efterfrågan på deras kroppar och kroppsvätskor – och om det inte fanns pengar att tjäna på dem. Ju fler människor som säger nej till kött, desto färre djur kommer därför att födas upp för att slaktas. På så sätt kommer övergången till en vegetabilisk livsmedelsproduktion att vara en successiv process där det antal djur som föds upp anpassas efter efterfrågan på animalier. Finns det ingen efterfrågan på animalier kommer det inte födas upp några djur bara för att dödas. Skulle det i slutändan finnas industriellt uppfödda djur kvar, så kan de tas om hand och rehabiliteras.

Det är svårt att tro att du faktiskt inte bryr dig alls när någon plågas och dödas. Vi tror att du i en situation med djuret som plågas framför dig, visst skulle bry dig. Men i det svenska samhället ser vi sällan de djur som blir mat, vi ser inte deras lidande och vi ser inte när de dödas för våran skull.

De flesta växer upp i miljöer där det normala är att äta djur. Att äta deras kött och ägg, dricka deras mjölk samt klä oss i deras hud är något de flesta gör utan att fundera på det. Djuren delas upp i ”mat” och ”vänner” och vi lär oss att inte förknippa de djur vi ser som mat med levande individer. Industrierna gör allt för att vi inte ska koppla att köttet på vår tallrik en gång var en kännande individ. Genom att kalla köttprodukter för exempelvis fläskfilé eller nötkött distanserar vi oss från det faktum att djur tvingats dö, de en gång levande varelserna som nu ligger i frysdisken döljs bakom namn till för att skapa avstånd.

Genom distansen till djuret och föreställningen att de inte betyder något kan vi lura oss själva att tro att vi inte bryr oss. Våra vanor gör oss blinda på ett känslomässigt plan. Men människor är känslosamma och moraliska varelser, vi reagerar när vi tar del av andras lidande. I grunden bryr vi oss nog alla om andra djur men när vi växer upp lär vi oss att stänga av våra känslor, vi blir avtrubbade, och gör inte kopplingen mellan det levande djuret och det döda köttet. Det är när vi distanserar oss från våra känslor som vi inte bryr oss – men vill du leva avtrubbad?

Varför bry sig om någonting alls? Om du bryr dig om ditt barn, din vän eller ditt sällskapsdjur, varför bryr du dig om dem? Troligtvis för att du inser att de är egna individer, med egna upplevelser, drömmar och förväntningar. Detsamma gäller alla andra kännande varelser. Att vara likgiltig inför att ta ifrån dem allt de har är att undertrycka din empati.