Mjölkfabriken
I reklamens värld är mjölkfabriken soldränkta hagar, röda ladugårdar och strävsamma bönder. Men det finns en del saker som inte får plats i branschens propaganda.
- Kor kommunicerar genom kroppsspråk, dofter och ett flertal olika läten.
- Kor har bra ansiktsminne. Förutom att kunna se skillnad på varandra så ser de även skillnad på människor och andra djur som får, getter och hästar.
- Kor som har en nära relation ägnar sig gärna åt ömsesidig putsning, som att slicka varandra och gnugga ansiktet mot den andra.
- Kor är hängivna mödrar och kan gå långa sträckor i försök att hitta sin kalv.
- Kor formar starka band till sina nära och kära. Om hon får en kvigkalv lever de oftast hela livet ihop.
Hur mjölk blir till
Har du funderat på varför en ko får mjölk i sitt juver? Kor producerar, precis som människor och andra däggdjur, mjölk för att de fött ett barn.
Kon i mjölkindustrin insemineras, är dräktig i nio månader och sedan föder hon en kalv.
Hennes unge får inte dia. Kalven tas från henne direkt efter födseln eller efter ett dygn eftersom mjölken ska drickas av människor. Den nyfödda kalven placeras oftast i en ensambox på en kvadratmeter.
Kalvarna
All mjölkproduktion i Sverige idag, även ekologisk, bygger på att en kalv tas från sin mamma. För att behålla mjökproduktionen hög insemineras korna så att de föder en kalv om året.
Den första tiden av sitt liv, upp till två månader, lever kalvarna i ensamboxar. Efter det får kalvarna gå tillsammans med andra kalvar. Kalvar upp till sex månaders ålder får hållas inomhus, även på sommaren.
Kvigkalvar insemineras vid 15 månaders ålder för att, precis som sina mödrar, bli mjölkkor. Tjurkalvar säljs ofta vidare och slaktas när de är 18 månader gamla.
Kor hålls instängda
I mjölkreklamen går korna oftast ute. I verkligheten står de instängda större delen av livet. Den som följer minimireglerna om bete har korna inomhus över 90 procent av deras livstid. Runt en femtedel av korna i Sverige står uppbundna. De har då en snara runt halsen och kan inte vända sig om eller gå. De kan endast ligga ner och stå upp.
De kor som går i lösdriftssystem kan röra sig i en ladugård inomhus. Men även här är utrymmet och valmöjligheterna mycket begränsade. Golvet är hårt och gångarna trånga. Mjölkbranschen påstår att lösdrift inomhus är lika bra eller bättre än bete, och jobbar för att kor som går i lösdrift inte ska få komma ut alls.
Framavlade kor
Livet i ladugården är intensivt. Det gäller att producera för att få leva. Mjölkföretagen har länge avlat för kor med högre och högre mjölkproduktion. Idag producerar en ko dubbelt så mycket mjölk som för femtio år sedan.
En stor del av alla kor i Sverige drabbas av juverinflammation – en sjukdom som är nära förbunden med hög mjölkproduktion
Kor som slaktas
En ko kan leva länge, i 20-25 år. De flesta kor i mjölkindustrin slaktas när de är runt 5 år, på grund av juverinflammation, dålig fruktsamhet och för att de ersätts med sina mer produktiva döttrar. Korna hamnar då, liksom tjurkalvarna, i köttdisken.
Känns det här rätt?
Tycker du att det är rätt att kor stängs in, utnyttjas och fråntas sina barn för att vi ska kunna dricka deras mjölk?
Många ser djur som produkter till för människor att utnyttja. Vi måste ändra vårt sätt att se på de andra djuren. Ett första steg är att inte se dem som mat. Att bli vegan är det enklaste och viktigaste vi kan göra för djuren.
Lär dig mer om djurfabriken
Vad vet du om djurprodukternas bakgrund?
Följ med oss in genom djurfabrikens stängda dörrar.
Ta ställning!
Vi hoppas att du ska ta ställning – för djuren:
Berätta för dina vänner hur det ser ut i djurfabriken: